Att känna sig hel
Det känns så underbart att ha Philip hemma igen! Hur mycket de än bråkar, slåss, skriker och håller på så känns det ändå bäst när de är hemma båda två. Jag känner mig hel igen när han är hemma. Direkt när han åker infinner sig en tomhet inom mig. Hur mycket jag än har att göra eller försöker sysselsätta mig med så fattas det något. Han fattas mig! ♥
Så har det varit sedan han var 1½ år och började vara borta från mig mer eller mindre regelbundet. Man vänjer sig med tiden, visst gör man det. Men saknaden, längtan och tomheten finns alltid kvar. Inom mig skriker mitt hjärta efter min son. Många många nätter har jag gråtit mig till sömns när jag saknat hon så jag trodde jag skulle gå i bitar. Jag vill inte ens tänka på hur det hade känts som han inte haft det lika bra hos sin pappa som hos oss eller om det funnits någon slags konflikt oss emellan. Hemskt, säkert.
MAMMA ÄLSKAR DIG!
Hej igen Rebecka !
Ja , bara njuta av allt det fina som du har i ditt liv!
Det är inte skrik , bråk och nattningarna som du kommer att minnas när barnen är stora ...
Men du ...vad är det för gul , underlig stol som din lille bebis sitter i ?
Ja , jag är ju helt lost vad det gäller babygrejor !
Är det en sorts babysitter ?
Vi ses , hämta kraft hos dina fina barn ....
Hej Charlotta!
Nej jag vet, man måste försöka se förbi det jobbiga o njuta av de fina härliga stunderna =)
Det är en bumbo-stol, en typ av babysitter där de små liksom kilas fast så de sitter ordentligt. Lånat den av en kompis. Egentligen e han lite liten för den än men han verkar gilla att sitta där korta stunder =)
Hoppas du har det bra!! Saknar dig! Kramar
